Blir galen!

Kom hem idag på strålande humör eftersom jag gått på ledighet 18 dagar. Tonåringen låg och sov och vi hade tidigare bestämt att vi skulle handla tillsammans när jag kom hem. Jag pysslade lite, pratade i telefonen med en kompis, duttade med lite allt möjligt och satte mig tillslut framför datorn. En halvtimme senare vaknar fröken och är grinig.

Hon går upp och frågar varför jag inte har väckt henne och jag frågar om jag borde gjort det?!? Ja vi skulle ju handla säger hon. Jag sitter tyst och undrar om verkligen allting är mitt ansvar? Igår vart hon sur för att jag inte tvättat hennes serveringsskjorta, uppenbarligen kan hon inte ta ansvar och sätta på en tvättmaskin själv. Men säga i förbifarten dagen innan den ska vara ren kan hon, utan framförhållning. Men skit i det nu. Efter en stund får jag mms från henne med vår favoritanka som vi har här nere vid vattnet och ett till med katten som bor hos exet. Jag svarar på dessa och får ett: "Bög dö!" till svar?!?!?!?!?!?!? Jag skickar tillbaka och frågar varför hon är sur och får en utdömning tillbaka. HON hade minsann tänkt att ha en myskväll tillsammans med mig men JAG hade minsann bara suttit vid datorn!

Jag blir så förbannad att jag håller på att spricka! Jag sitter och VÄNTAR på att prinsessan ska vakna och när hon väl gör det så är hon arg på mig för att...? Ja, vad? För att jag sitter och väntar på henne så att vi kan gå och handla mys?

Luften gick ur mig totalt! Tog ett låååångt bad i över en timme, gjorde mat till mig själv och ändå är jag fortfarande upprörd! Så jävla orättvis behandling är inte jag värd att få. Om hon inte ber om ursäkt för detta så kommer hon inte att få en enda julklapp av mig och det är sant. Nån jävla måtta får det vara.

Det gäller att vara hård mot dom hårda

Denna sms-konversation utspelade sig lite tidigare idag:

Dottern: Jag måste köpa bikini idag, vi ska bada imorgon på idrotten.
Jag: Men du har ju MASSOR av bikinisar i Tyresö!
Dottern: Meen! ORKA åka till Tyresö!!!
Jag: Då får du betala bikinin själv.

Lite senare får jag ett sms: Jag och E sitter på bussen till Tyresö nu...

Äntligen!

Dottern skulle komma idag men när hon packade så märkte hon att det blev alldeles för mycket packning, så hon bad mig att messa pappa och fråga om han kunde skjutsa henne eftersom hon inte vågade fråga själv. Till svar fick jag "Inte idag, imorgon, jobbigt med fredagsrusningen". Vad menar han? Fredagsrusning klockan 19 på kvällen?!?

Istället så gick jag ner till Västerbroplan, satte mig på en totalfull buss till Gullmarsplan vilket tog 25 minuter, gick upp till Tyresöbussarna och väntade in tonåringen för att hjälpa henne med packningen. Därefter tog vi fyrans buss tillbaka i 25 minuter till och bytte därefter till ettan på Västerbroplan. Totalt tog det ungefär en timma och tjugo minuter. Med bil från Tyresö till Lilla Essingen tar det mellan 20-25 minuter. Totalt max en timme.

Jag stör mig så jävligt på att han tamejfan aldrig ställer upp för sin dotter! Han tvättar inte ens hennes kläder förutom svart dårå. Hon kommer hem till mig med smutsiga kläder, ingen skjuts och har ätit middag på sitt rum varje dag! Jag blir så in i helvete förbannad på honom när han inte fattar att man ska ta hand om sitt barn! Och förmodligen tror han att han jävlades med mig när han inte skjutsade henne.

Men han lär väl märka hur bra kontakt han kommer att ha med sitt barn när hon flyttar hemifrån. Och hur mycket kontakt han kommer att ha med sitt barnbarn. Jag tycker att historien börjar likna min mer och mer förutom att dottern i alla fall har en stödjande mamma som ger henne allt hon kan.

Det här har jag självklart inte yppat för älsklingen utan jag kom och hämtade henne och vi pladdrade på om ditten och datten och snart hade hon glömt bort att pappa inte ställde upp, mamma gjorde det ju istället.

Länge sen...

Det är ju inte så att jag slutat upp med att vara morsa, har bara haft fullt upp med boende, jobb och annat att jag inte haft ro att skriva. Nu ska jag ta upp detta igen... Just nu är tonåringen hos sin pappa så det lär väl inte bli så mycket skrivet de närmsta dagarna men sen är man back in business!

Om två dar är det två veckor sen jag såg henne och det är lite för lång tid för mig. Eftersom jag är fattig nu i slutet på månaden säger hon att hon inte kommer förrän lön men jag tror jag ska tjata lite på att hon kommer i alla fall. Man behöver ju inte äta ute på restaurang varje dag!

Restaurang Mamma

Jag lagar mat så att den är klar vid 19-tiden ungefär varje dag. Idag fick jag ett sms från dottern som löd "Jag kommer hem vid 20 ikväll". Jag frågar henne om hon ska äta hemma och får ett ja till svar... Restaurang Mamma har alltså fått en bordsbeställning till klockan 20 idag! Några minuter kvar och bordet är dukat, ljusen är tända och maten är snart klar! Det bästa med restaurangen är priset!

Sovmorgon

Tonåringen har precis bytt schema vilket dom gör var sjätte vecka. Hon är missnöjd som vanligt, tror inte hon inte har gnällt på schemat en enda gång. Hur som helst så börjar hon klockan 08 fyra gånger i veckan med sovmorgon till 13 en gång. Det tycker hon är uselt. Att hon däremot slutar 13 på tisdagar och 10 (!!!) på fredagar spelar ingen som helst roll! Den enda dagen som är lite jobbig är väl onsdagar då hon börjar 08 och slutar 16:30... Sen att jag jobbar 8:30 till minst 16:40 varje dag är inte nånting att prata om, jag är ju vuxen.

I morgon har jag sovmorgon! Ska på ett seminarium klockan 13 och kan vara ledig fram tills dess. Detta berättade jag för dottern vid middagsbordet i går och hon blev sur och slängde besticken demonstrativt på tallriken. Jag blev väldigt förvånad och undrade vad problemet var. Då visar det sig att hon också har sovmorgon just imorgon och blir sur för att hon inte får vara hemma själv dessa timmar!?! Jag blir mållös! Jag har EN sovmorgon på jag vet inte hur länge och hon har haft minst en i veckan sen hon började gymnasiet! Hon kommer hem före mig nästan varje dag och är hemma flera timmar innan jag kommer hem. Ikväll kommer jag även vara borta på kvällen! Är det inte JAG som borde bli sur för att HON har sin sovmorgon när jag för en gångs skull har det?

Städdag idag!

Satte klockan på ringning idag. Ska hinna med att promenera, tvätta, byta sängkläder, dammtorka, dammsuga och skura golv innan tonåringen dyker upp här. När hon väl kommit ska jag dessutom gooosa, storhandla, laga mat, färga håret och SPA'a lite... Mycket jobb idag men ack så härligt att det är min tur att ha henne här igen!

Ingenting är gratis...

Jag: Ska jag köpa bussbiljett och matchbiljett till första bortamatchen eftersom det är billigare nu än om du ska handla när du fått studiebidraget?

Tonåringen: Ja, gör det.

Jag: Kan du inte följa med som sällis då?

Tonåringen: På ett villkor!

Jag: Vad?

Tonåringen: Att jag får 50 kronor!

Tomt

Så blev det lite ordning och reda i slutet på veckan eftersom tonåringen tydligen hade öronen på och lyssnade på mitt tjat, skäll och gnat. Fredagen, lördagen och idag har varit en fröjd! Hon har gjort frukosten, dukat bort frukosten, tömt diskmaskinen, satt på diskmaskinen, plockat undan efter sig och dessa små saker gör att jag orkar ta tag i andra saker såsom dammsugning, tvättning och så vidare...

Men idag är det söndag och hon har varit hos mig två veckor nu och har därför åkt till sin pappa. Jag saknade henne innan hon ens åkte! Men vi hade en mysig dag ändå; först åt vi en rejäl och lång frukost och sen gick vi på en långpromenad i nån timme och pratade och umgicks. Sen hjälpte jag henne och packa och nu har hon åkt. Det är så tomt att jag försöker att hålla mig sysselsatt med strykning, byte av sängkläder, tvättning och andra trista saker...

16 going on 17...

Jag trodde den värsta åldern med tonåringen var över. Minns när hon var 12 och skulle fylla 13, då var hon jobbig. Fast med perspektiv på det hela så var det mer att hon skulle testa gränser och hitta sin identitet. Nu är hon bara jobbig och dum i huvet stundtals!

När hon kom innanför dörren igår var hon glad och gullig men efter ca 15-30 sekunder så frågade hon om jag inte hade köpt allahjärtansdagpresent till henne och jag sa nej fast jag hade köpt till henne. Jag frågade om hon hade köpt till mig och då blev hon sur... Strax efter hon tagit av sig ytterkläderna gick hon in på sitt rum och såg presenterna ligga på sängen och blev gullig igen. Så där fortsatte det hela kvällen; sur, glad, gullig, irriterad, sur, glad, gullig och så vidare.

Jag hänger inte med i hennes humörsvängningar och jag tycker att det är skitjobbigt! Detta sa jag till henne och hon gick genast och la sig och pratade inte mer med mig. Nu har jag varit vaken en halvtimme och hon har fortfarande inte sagt ett ljud och inte jag heller. Det är fan skönare att gå omkring och sura än bli utsatt för en utskällning 2 sekunder efter man har gosat så nu ska jag också vara sur och tyst tills imorgon! Jag ska ju till en kompis efter jobbet ikväll och det lär bli sent.

Valentines day...

Dottern är ute på restaurang och äter med sin pojkvän.

Först ringde hon och frågade efter en restaurang på Söder men eftersom jag är asdålig på Söders ställen och framförallt restauranger och inte pubar så kunde jag inte hjälpa henne. Helst inte eftersom det inte fick vara för dyrt. Lite senare fick jag ett sms som löd: "Hehe. Hur gör man med notan?" Jag svarade och påminde även om att hon skulle lämna dricks. Om 1-2 år så är det hon som lär mig hur man ska bete sig på krogen... Skrämmande!

Lata och tysta barn...

Idag när jag gick på bussen på vägen hem stog plötsligt dottern på samma buss. Bussarna går ungefär varannan minut så det var ju bra timat. Men det kändes på en gång att det skulle bli en trist kväll eftersom jag märkte ganska snart att hon inte ville prata. När vi gick från busshållplatsen sa hon helt plötsligt att hon sitter i en jobbig sits och efter lite luskande får jag klart för mig att hon inte längre är kär i sin pojkvän. Hon vill inte göra slut och inte vara ihop utan något mittemellan... Jag känner på mig att det är något som hon undanhåller för mig. Så fort vi kom innanför dörrarna slutade hon prata och stängde in sig själv i sin datorvärld.

Där satt hon tills jag frågade om hon kunde hjälpa mig med en sak (hon skulle få äta lite av det bästa hon vet) men hon svarade mycket irriterat att hon inte hade tid just då. Jag svarade att hon fick skylla sig själv och då undrade hon ju självklart vad jag ville och jag svarade... Helt plötsligt står hon i köket och har all tid i världen.

Något senare ber jag henne duka och hon vägrar för att hon har ont i magen. Ärligt, jag börjar tröttna ordentligt på "ont i magen", "helt slut", "ont i huvet" och allt annat hon skyller på när jag ber henne hjälpa till. Därför tog jag tjuren vid hornen och började diskutera med henne vid middagen att jag inte längre tolererar att hon beter sig som hon bodde på hotell. Men hon vägrade att prata så jag slutade äta, gick från matbordet och la mig i ett bad. Detta var vid 19-tiden, nu är klockan 22:30 och hon har gått och lagt sig utan ett ljud.

Okej, är det tystnad du vill ha så ska du få det. Jag tänker inte ge mig på den här punkten!!!

Ingen dammsugning...

Det var inte dammsuget när jag kom hem efter jobbet, men dottern var på bra humör, hade plockat undan, tömt diskmaskinen och tömt papperskorgar. Det räcker för att jag ska vara tillräckligt nöjd för idag!

Det här med städning...

Jag inser att jag gjort en förfärlig miss när det gäller uppfostran av tonåringen. Något latare får man leta länge efter! När jag bodde ihop med hennes pappa tänkte jag inte så mycket på det eftersom vi var två som hjälptes åt med städning, tvättning, diskning och matlagning. Jag vet att jag gnällde på att jag alltid fick laga mat men jag har märkt att jag slapp att handla, tömma diskmaskinen, tända upp, bädda osv.

När dottern är hemma hos mig så gör hon i princip inget annat än surfar, vilar, sover, sminkar sig och ibland tömmer hon diskmaskinen. I dag går hon i skolan mellan 8-12 och jag tycker inte att det är mer än rätt att hon dammsuger när hon kommer hem... Frågan är om HON tycker det?!?

Saknad!

Under konferensen har dottern ringt och sms'at ett antal gånger och eftersom schemat har varit fulltecknat så har jag inte besvarat dessa. I går fick jag ett sms: "Lever du?" och jag svarade givetvis på detta. När jag väl kom hem så fick jag ett varmt välkomnande och fick veta att fröken minsann ALDRIG vill vara hemma själv något mer! Hon hade varit mörkrädd och hört konstiga ljud osv. Till saken var att hennes pojkvän hade sovit över så jag tyckte inte att hon varit ensam hemma men hon ansåg att hon aldrig mer ska vara ensam hemma utan någon vuxen mamma! Ibland är hon för gullig.

Din bortskämda jävla unge!

Idag jobbade jag över en timme och kom inte från jobbet förrän klockan 17:30. Dottern hade friluftsdag (om man nu räknar en timmes skridskoåkning som friluftsDAG). Hon var alltså i Kungsan och åkte skridskor mellan 10 och 11 och sen var skoldagen över... När hon loggade in på msn bad jag henne att sätta på diskmaskinen och det blev suck och stön men hon gjorde det förvisso. Sen hade hon inte tid att prata med mig något mer för hon skulle sova! Någon timme senare loggade hon in igen och jag bad henne tömma diskmaskinen och då blev det ytterligare lite mutter.

När jag slutade gick jag först till Ica för att köpa middagsmat men eftersom de inte hade allt så fick jag även gå till Daglivs. Därefter tog jag bussen hemåt och gick in på kvartersIca för att hämta ett paket från Ellos. När jag kom hem packade jag upp paketet, satte på en tvättmaskin och började laga mat, då undrade dottern om jag kunde klippa hennes lugg. Jag sa att jag inte hade tid idag och trodde i min värld att jag hade sagt nej.

Efter maten plockade jag undan, började packa lite lätt för konferensen imorgon och småpysslade. Dottern barrikerade sig i badrummet i en timme och under stunden satt jag vid datorn... När hon kom ut så frågade hon en gång till om jag kunde klippa hennes lugg och jag sa då att jag har rätt mycket att göra och att hon får vänta tills på torsdag när jag kommer hem. Därefter gick jag och badade.

När jag kommer ut från badrummet så säger hon att hon är trött och jag svarar med att hon ska gå och lägga sig och vad händer?!? HON BLIR SUR?!?!?! Gissa på vad? För att jag inte hinner att klippa hennes förbannande jävla lugg!!! Vafan! När jag var yngre än 16 år så klippte jag för fan hela mitt HÅR själv!!! Och hon kan inte ens klippa lugg och blir sur på MIG för att jag inte har tid. Vad är det med hennes hormoner egentligen? Själv står jag kvar medans hon går till sängs med tvätt som ska hängas, tånaglar som ska målas, ben som ska epileras och naglar som ska fixas! Men hon är sur för att jag inte har tid att klippa hennes lugg som säkert hinner växa flera meter innan torsdag!

Värst av allt är att jag klippte luggen för cirka två veckor sedan och då hade jag fått tjata i minst en månad på att få klippa luggen. Och nu sitter jag här skitförbannad med omålade naglar, oepilerade ben och ofixade naglar och är helt slut! Tur att jag hann hänga tvätten för annars hade den väl ruttnat där i tvättmaskinen... FAN vad jag är irriterad!!!

Suråldern

Jag har sagt till dottern några gånger under tiden som hon varit hos sin pappa att hon kommer att vara ensam hemma natten mellan onsdag och torsdag eftersom jag ska på konferens. I söndags när hon kom uppspelades detta samtal:

Dottern: -Kommer du att åka på morgonen på tisdag?

Jag: -Tisdag? Jag åker på onsdag morgon och kommer hem torsdag kväll.

Dottern: -VA?!?! Martin (hennes kille) kommer ju hit på tisdag och vi ska ha myskväll och sen ska han sova här! Vi har ju sovmorgon båda två på onsdag!!

Jag: -Men du får väl ändra dag med honom dårå, jag har sagt onsdag till torsdag i flera veckor nu.

Hon är vid det här laget ganska sur och börjar sucka och stöna.

Dottern: -Men vi har ju inte sovmorgon på torsdag!!! Vi har liksom bestämt att vi ska mysa på tisdag!

Jag: -Så du tycker att jag ska flytta konferensen bara för att ni två har bestämt att ha myskväll?!?!

Dottern: -Men ÅÅÅÅH!

Nu är hon så irriterad att hon börjar smälla i dörrar.

Jag: ?!?!?!?!?!?!

Snart söndag!

På söndag kommer Lullan hit efter att ha varit hos sin pappa i två hela veckor. Dagarna har sprungit förbi, mycket förmodligen för att jag varit sjuk i nästan en hel vecka, men nu ska det bli skönt med lite ordning och reda. Det är två olika liv jag lever beroende på om tonåringen är här eller inte. När hon inte är här handlar jag inte särskilt mycket, lagar knappt någon mat och passar på att festa. När hon är här är matlagningen det centrala på vardagarna. Vet ju att hon mest får halv- och helfabrikat uppe på sitt rum när hon är hos sin pappa vilket gör att jag tycker att det är viktigt med ordentligt lagad mat vid köksbordet med levande ljus. Eller nåt restaurangbesök, och då menar jag inte Donken.

Eftersom hon kommer på söndag så har jag en del att göra i helgen; städa, tvätta, byta sängkläder, storhandla och förbereda recept för veckan. Det blir full rulle med andra ord!