Ingenting är gratis...

Jag: Ska jag köpa bussbiljett och matchbiljett till första bortamatchen eftersom det är billigare nu än om du ska handla när du fått studiebidraget?

Tonåringen: Ja, gör det.

Jag: Kan du inte följa med som sällis då?

Tonåringen: På ett villkor!

Jag: Vad?

Tonåringen: Att jag får 50 kronor!

Tomt

Så blev det lite ordning och reda i slutet på veckan eftersom tonåringen tydligen hade öronen på och lyssnade på mitt tjat, skäll och gnat. Fredagen, lördagen och idag har varit en fröjd! Hon har gjort frukosten, dukat bort frukosten, tömt diskmaskinen, satt på diskmaskinen, plockat undan efter sig och dessa små saker gör att jag orkar ta tag i andra saker såsom dammsugning, tvättning och så vidare...

Men idag är det söndag och hon har varit hos mig två veckor nu och har därför åkt till sin pappa. Jag saknade henne innan hon ens åkte! Men vi hade en mysig dag ändå; först åt vi en rejäl och lång frukost och sen gick vi på en långpromenad i nån timme och pratade och umgicks. Sen hjälpte jag henne och packa och nu har hon åkt. Det är så tomt att jag försöker att hålla mig sysselsatt med strykning, byte av sängkläder, tvättning och andra trista saker...

16 going on 17...

Jag trodde den värsta åldern med tonåringen var över. Minns när hon var 12 och skulle fylla 13, då var hon jobbig. Fast med perspektiv på det hela så var det mer att hon skulle testa gränser och hitta sin identitet. Nu är hon bara jobbig och dum i huvet stundtals!

När hon kom innanför dörren igår var hon glad och gullig men efter ca 15-30 sekunder så frågade hon om jag inte hade köpt allahjärtansdagpresent till henne och jag sa nej fast jag hade köpt till henne. Jag frågade om hon hade köpt till mig och då blev hon sur... Strax efter hon tagit av sig ytterkläderna gick hon in på sitt rum och såg presenterna ligga på sängen och blev gullig igen. Så där fortsatte det hela kvällen; sur, glad, gullig, irriterad, sur, glad, gullig och så vidare.

Jag hänger inte med i hennes humörsvängningar och jag tycker att det är skitjobbigt! Detta sa jag till henne och hon gick genast och la sig och pratade inte mer med mig. Nu har jag varit vaken en halvtimme och hon har fortfarande inte sagt ett ljud och inte jag heller. Det är fan skönare att gå omkring och sura än bli utsatt för en utskällning 2 sekunder efter man har gosat så nu ska jag också vara sur och tyst tills imorgon! Jag ska ju till en kompis efter jobbet ikväll och det lär bli sent.

Valentines day...

Dottern är ute på restaurang och äter med sin pojkvän.

Först ringde hon och frågade efter en restaurang på Söder men eftersom jag är asdålig på Söders ställen och framförallt restauranger och inte pubar så kunde jag inte hjälpa henne. Helst inte eftersom det inte fick vara för dyrt. Lite senare fick jag ett sms som löd: "Hehe. Hur gör man med notan?" Jag svarade och påminde även om att hon skulle lämna dricks. Om 1-2 år så är det hon som lär mig hur man ska bete sig på krogen... Skrämmande!

Lata och tysta barn...

Idag när jag gick på bussen på vägen hem stog plötsligt dottern på samma buss. Bussarna går ungefär varannan minut så det var ju bra timat. Men det kändes på en gång att det skulle bli en trist kväll eftersom jag märkte ganska snart att hon inte ville prata. När vi gick från busshållplatsen sa hon helt plötsligt att hon sitter i en jobbig sits och efter lite luskande får jag klart för mig att hon inte längre är kär i sin pojkvän. Hon vill inte göra slut och inte vara ihop utan något mittemellan... Jag känner på mig att det är något som hon undanhåller för mig. Så fort vi kom innanför dörrarna slutade hon prata och stängde in sig själv i sin datorvärld.

Där satt hon tills jag frågade om hon kunde hjälpa mig med en sak (hon skulle få äta lite av det bästa hon vet) men hon svarade mycket irriterat att hon inte hade tid just då. Jag svarade att hon fick skylla sig själv och då undrade hon ju självklart vad jag ville och jag svarade... Helt plötsligt står hon i köket och har all tid i världen.

Något senare ber jag henne duka och hon vägrar för att hon har ont i magen. Ärligt, jag börjar tröttna ordentligt på "ont i magen", "helt slut", "ont i huvet" och allt annat hon skyller på när jag ber henne hjälpa till. Därför tog jag tjuren vid hornen och började diskutera med henne vid middagen att jag inte längre tolererar att hon beter sig som hon bodde på hotell. Men hon vägrade att prata så jag slutade äta, gick från matbordet och la mig i ett bad. Detta var vid 19-tiden, nu är klockan 22:30 och hon har gått och lagt sig utan ett ljud.

Okej, är det tystnad du vill ha så ska du få det. Jag tänker inte ge mig på den här punkten!!!

Ingen dammsugning...

Det var inte dammsuget när jag kom hem efter jobbet, men dottern var på bra humör, hade plockat undan, tömt diskmaskinen och tömt papperskorgar. Det räcker för att jag ska vara tillräckligt nöjd för idag!

Det här med städning...

Jag inser att jag gjort en förfärlig miss när det gäller uppfostran av tonåringen. Något latare får man leta länge efter! När jag bodde ihop med hennes pappa tänkte jag inte så mycket på det eftersom vi var två som hjälptes åt med städning, tvättning, diskning och matlagning. Jag vet att jag gnällde på att jag alltid fick laga mat men jag har märkt att jag slapp att handla, tömma diskmaskinen, tända upp, bädda osv.

När dottern är hemma hos mig så gör hon i princip inget annat än surfar, vilar, sover, sminkar sig och ibland tömmer hon diskmaskinen. I dag går hon i skolan mellan 8-12 och jag tycker inte att det är mer än rätt att hon dammsuger när hon kommer hem... Frågan är om HON tycker det?!?

Saknad!

Under konferensen har dottern ringt och sms'at ett antal gånger och eftersom schemat har varit fulltecknat så har jag inte besvarat dessa. I går fick jag ett sms: "Lever du?" och jag svarade givetvis på detta. När jag väl kom hem så fick jag ett varmt välkomnande och fick veta att fröken minsann ALDRIG vill vara hemma själv något mer! Hon hade varit mörkrädd och hört konstiga ljud osv. Till saken var att hennes pojkvän hade sovit över så jag tyckte inte att hon varit ensam hemma men hon ansåg att hon aldrig mer ska vara ensam hemma utan någon vuxen mamma! Ibland är hon för gullig.

Din bortskämda jävla unge!

Idag jobbade jag över en timme och kom inte från jobbet förrän klockan 17:30. Dottern hade friluftsdag (om man nu räknar en timmes skridskoåkning som friluftsDAG). Hon var alltså i Kungsan och åkte skridskor mellan 10 och 11 och sen var skoldagen över... När hon loggade in på msn bad jag henne att sätta på diskmaskinen och det blev suck och stön men hon gjorde det förvisso. Sen hade hon inte tid att prata med mig något mer för hon skulle sova! Någon timme senare loggade hon in igen och jag bad henne tömma diskmaskinen och då blev det ytterligare lite mutter.

När jag slutade gick jag först till Ica för att köpa middagsmat men eftersom de inte hade allt så fick jag även gå till Daglivs. Därefter tog jag bussen hemåt och gick in på kvartersIca för att hämta ett paket från Ellos. När jag kom hem packade jag upp paketet, satte på en tvättmaskin och började laga mat, då undrade dottern om jag kunde klippa hennes lugg. Jag sa att jag inte hade tid idag och trodde i min värld att jag hade sagt nej.

Efter maten plockade jag undan, började packa lite lätt för konferensen imorgon och småpysslade. Dottern barrikerade sig i badrummet i en timme och under stunden satt jag vid datorn... När hon kom ut så frågade hon en gång till om jag kunde klippa hennes lugg och jag sa då att jag har rätt mycket att göra och att hon får vänta tills på torsdag när jag kommer hem. Därefter gick jag och badade.

När jag kommer ut från badrummet så säger hon att hon är trött och jag svarar med att hon ska gå och lägga sig och vad händer?!? HON BLIR SUR?!?!?! Gissa på vad? För att jag inte hinner att klippa hennes förbannande jävla lugg!!! Vafan! När jag var yngre än 16 år så klippte jag för fan hela mitt HÅR själv!!! Och hon kan inte ens klippa lugg och blir sur på MIG för att jag inte har tid. Vad är det med hennes hormoner egentligen? Själv står jag kvar medans hon går till sängs med tvätt som ska hängas, tånaglar som ska målas, ben som ska epileras och naglar som ska fixas! Men hon är sur för att jag inte har tid att klippa hennes lugg som säkert hinner växa flera meter innan torsdag!

Värst av allt är att jag klippte luggen för cirka två veckor sedan och då hade jag fått tjata i minst en månad på att få klippa luggen. Och nu sitter jag här skitförbannad med omålade naglar, oepilerade ben och ofixade naglar och är helt slut! Tur att jag hann hänga tvätten för annars hade den väl ruttnat där i tvättmaskinen... FAN vad jag är irriterad!!!

Suråldern

Jag har sagt till dottern några gånger under tiden som hon varit hos sin pappa att hon kommer att vara ensam hemma natten mellan onsdag och torsdag eftersom jag ska på konferens. I söndags när hon kom uppspelades detta samtal:

Dottern: -Kommer du att åka på morgonen på tisdag?

Jag: -Tisdag? Jag åker på onsdag morgon och kommer hem torsdag kväll.

Dottern: -VA?!?! Martin (hennes kille) kommer ju hit på tisdag och vi ska ha myskväll och sen ska han sova här! Vi har ju sovmorgon båda två på onsdag!!

Jag: -Men du får väl ändra dag med honom dårå, jag har sagt onsdag till torsdag i flera veckor nu.

Hon är vid det här laget ganska sur och börjar sucka och stöna.

Dottern: -Men vi har ju inte sovmorgon på torsdag!!! Vi har liksom bestämt att vi ska mysa på tisdag!

Jag: -Så du tycker att jag ska flytta konferensen bara för att ni två har bestämt att ha myskväll?!?!

Dottern: -Men ÅÅÅÅH!

Nu är hon så irriterad att hon börjar smälla i dörrar.

Jag: ?!?!?!?!?!?!

Snart söndag!

På söndag kommer Lullan hit efter att ha varit hos sin pappa i två hela veckor. Dagarna har sprungit förbi, mycket förmodligen för att jag varit sjuk i nästan en hel vecka, men nu ska det bli skönt med lite ordning och reda. Det är två olika liv jag lever beroende på om tonåringen är här eller inte. När hon inte är här handlar jag inte särskilt mycket, lagar knappt någon mat och passar på att festa. När hon är här är matlagningen det centrala på vardagarna. Vet ju att hon mest får halv- och helfabrikat uppe på sitt rum när hon är hos sin pappa vilket gör att jag tycker att det är viktigt med ordentligt lagad mat vid köksbordet med levande ljus. Eller nåt restaurangbesök, och då menar jag inte Donken.

Eftersom hon kommer på söndag så har jag en del att göra i helgen; städa, tvätta, byta sängkläder, storhandla och förbereda recept för veckan. Det blir full rulle med andra ord!